Hur stärker vi samhället genom beredskap och samarbete
Här beskriver vi vårt arbete med att bygga en trygg och resilient bygd, där samverkan och förberedelser är nyckeln till att möta framtida utmaningar tillsammans.
Varför är detta viktigt just nu?
- De snabba klimatförändringarna medför allvarliga konsekvenser för både människor och allt levande på vår planet. Redan idag kan vi se hur extremväder och andra klimatrelaterade effekter påverkar våra liv på många avgörande sätt. Naturkatastrofer såsom extrema stormar, skyfall, värmeböljor eller torka är några exempel som kan påverka våra samhällsfunktioner.
- Det säkerhetspolitiska läget är mer oroväckande än på mycket länge. Vårt liberala och humanistiska samhälle hotas av maktlystna, auktoritära ledare med ambitioner att utöka sin maktbas och erövra territorium. Vi kan inte längre ta en fredlig värld för given.
Varför ska man beredskapsplanera?
Man ska beredskapsplanera för att samhället ska fortsätta att fungera när något allvarligt händer, till exempel vid kris, störningar eller höjd beredskap. Syftet är att vara förberedd så att samhällets viktigaste funktioner inte stannar av.
Det handlar framför allt om att:
- minska skador och avbrott.
- veta vem som gör vad när läget blir pressat.
- kunna prioritera rätt resurser.
- kunna samverka med andra aktörer.
- stå bättre rustad både för fredstida kriser och för totalförsvaret.
En enkel tumregel är att det som planeras i god tid går betydligt snabbare att hantera när det verkligen gäller. Beredskapsplanering handlar alltså om att stärka motståndskraften i förväg, istället för att improvisera mitt i en kris.
Men vad kan jag göra, det här måste ju lösas av myndigheterna?
Nja, det är till viss del sant. Karlstad kommun och region Värmland kommer att lösa vissa uppgifter – men som privatperson måste du också ta eget ansvar. Vi befinner oss i glesort längst norrut i Karlstad kommun. Något som innebär både för- och nackdelar. Vi måste vara realistiska, tätorter kommer i många avseenden prioriteras i en kris- eller krigssituation.
Du måste fundera på hur du kan klara dig själv en längre tid om el, vatten, internet eller butikssystem slutar fungera. Ensam är stark? Nej, knappast i något sammanhang och definitivt inte här. Vi har alla olika styrkor och svagheter, om vi arbetar tillsammans med beredskapsplanering kommer vi att bli mycket mer motståndskraftiga när vi utsätts för yttre påverkan.
Börja bygga vår gemensamma trygghet tillsammans.
Här kan du ta del av vårt beredskapsarbete, lära dig hur du kan bidra och ansluta dig till vårt lokala nätverk för att stärka samhällets motståndskraft.
SWOT-analys
Som start på vårt beredskapsarbete i Älvsbacka har vi genomfört en SWOT-analys med stöd av Karlstad kommuns landsbygdsutvecklare.
En SWOT-analys görs utifrån ett scenario eller en verksamhet och syftet är att identifiera styrkor(Strengths) och svagheter(Weaknesses), samt eventuella möjligheter(Opportunities) och hot(Threats).
Det viktiga är inte modellen i sig, utan att börja reflektera ur flera olika perspektiv. Styrkor och svagheter analyseras ofta med ett inre perspektiv: vad är vi bra på och vilka områden behöver förbättras? När det gäller möjligheter och hot skiftar fokus till den externa miljön: vilka yttre faktorer kan gynna oss, och vilka utgör potentiella risker för våra mål?
Så med utgångspunkt hur upprätthålls samhällsfunktioner i Älvsbacka under svåra störningar så blev nedanstående resultatet:
Styrkor
Vad gör vi bra?
Vilken unik egenskap har vi?
Vad ser andra aktörer som våra styrkor?
- Gott samarbete i bygden via byalaget och andra föreningar – vi känner varandra. Upparbetade kommunikationskanaler, internet, telefon, muntlig dialog, anslagstavlor. Flera gemensamma lokaler. Magasinet, hembygdsgården, missionshuset, Sockenstugan (kyrkan)
- Stort intresse för beredskapsfrågor i bygden
- Stort intresse i bygden för odling och livsmedelsproduktion. Många jakt- och fiskeintresserade. Många har tillgång till jakt och har jägarlicens
- Vana vid att lagra livsmedel och ha reserver.
- God tillgång till vatten.
- God tillgång till ved. Många personer som är vana vid skogsarbete.
- Ett flertal har solcellsanläggningar.
- Många har privata jordkällare som fungerar.
- Möjligheten till fiske.
- Flera radioamatörer i bygden – extern kommunikation.
- Vi har både bilvägar och vattenvägar för transporter i byn.
- Det finns ett antal personer som har traktorer, plogar etc i bygden. Det finns utrustning för professionell jordbruksproduktion i bygden.
- Styrka i att den hjärtstartare som är uppsatt på Sockenstugans yttervägg är åtkomlig för alla och finns med i hjärtstartarregistret.
- Många har tillgång till vedspis
- Det finns intern kunskap om viss beredskap
Svagheter
Vad kan vi förbättra?
Var har vi mindre resurser jämfört med andra?
Vad ser andra aktörer som vår svaghet?
- Ingen gemensam SOT(service och trygghetspunkt) i bygden. Kanske ett SOT-mini? Sockenstugan med ett reservkraftverk och kommunikationscentral kan vara ett alternativ. Kompletteras med stor jordkällare, solceller och/eller solfångare.
- Ett flertal jordkällare & liknande utrymmen för kylförvaring av livsmedel är ej underhållna. Kräver reparation. Inventering?
- Samarbeta mer kring odling – gemensamma odlingsytor saknas.
- Vi behöver inventera vattenkällor.
- Vi behöver inventera och sprida gammal kunskap. Exempelvis matberedning, torka svamp och örter. C-vitaminer: tallbarr. Stenåldersmatlagning. Utbildning!
- Vi behöver inventera sjukvårdskunniga i bygden.
- Många äldre i bygden – vilka behöver hjälp? Kolla hemtjänstbehovet.
- Saknar stor gemensam vedugn (bakning).
- Saknas gemensamt lager med vattenreningstabletter (bättre att koka vatten).
- Utnyttjar ej naturgödsel. T.ex. för metangasproduktion
- Fler hjärtstartare behövs behövs i bygden.
- Långa avstånd till grundläggande service (ca 20 km till Sunnemo, 20 km till Molkom)
- Svårigheter lagra el
- Svagheter (risker) vid störningar i infrastruktur. Två vägar som är känsliga för tex översvämningar, storm etc
- Utmaningar i att lagra energi då tex större batterier ej finns.
Möjligheter
Vilka möjligheter finns potentiella för oss?
Vilka trender kan vi ta fördel av?
Hur kan vi vända styrkor till möjligheter?
- Trend: Goda möjligheter att få bidrag till beredskapsutveckling.
- Ta del av erfarenheter från kriser. T.ex. det stora elavbrottet i Västernorrland.
- Ta del av erfarenheter från andra som är i samma situation. T.ex. sockenberedskap Gotland.
- Ökad krisinsikt i samhället.
- Bäckturbiner för elproduktion i Älven vid en krissituation?
- Möjligheter finns utforma beredskapspunkter. Tex sockenstugans strategiska placering och naturliga samlingspunkt
- Möjligheter finns att skala upp beredskapsarbetet, -intresse finns i bygden, -gårdar har utrymme i lador och källare,-interna kunskaper finns som kan nyttjas (beredskap, konserveringsmetoder, radio och tele, elförbrukning, skogsmat etc)
- Ett bygdegemensamt reservkraft (el, värme) ökar möjligheterna till beredskapspunkt
- Närheten till skjutfältets servicelokaler kanske är en möjlighet vid kris
Hot
Vilka hot kan skada oss?
De som påverkar våra livsförutsättningar: myndigheter, företag, m.fl.?
Vilka hot exponeras våra svagheter mot?
- Glesbygd nedprioriterad vid återställning efter allvarliga händelser/kriser.
- Reservkraftverk/Elverk vid vattenverket och reningsverk saknas. Solceller? Personalbesparande?
- Elbolag tömmer våra sjöar. Låg vattennivå inte bra för fisket.
- Karlstad stadsnät har inte UPS(batteribackup) i bredbandsnoder som påverkar Älvsbackabygden.
- Mobilmaster har för dålig batteribackup.
- Saknar skyddsrum, VMA (hesa Fredrik) och skyddsutrustning.
- Överförd hotbild ifrån Horssjöns militära övningsfält i en krigssituation.
- Att vattentäkten blir förorenad
- Att landsbygden blir en tillflyktsort vid långvariga kriser vilket ställer ännu högre krav på bygdens beredskap då fler människor tillkommer.
Så här fungerar beredskapsplanering
Det här avsnittet beskriver hur vårt samhälle förbereder sig för kriser och krig, och hur du kan bidra till tryggheten och säkerheten i vår bygd. Helt enkelt vår plan för vidare arbete med beredskapsplanering.
Steg ett: Kartläggning av resurser
Första steget handlar om att identifiera tillgängliga resurser och risker i området för att skapa en stabil grund för beredskapsarbetet.
Steg två: Planering och samordning
I detta steg organiseras insatser och samarbeten mellan olika aktörer för att säkerställa effektiva åtgärder vid en krissituation.
Steg tre: Implementering och övning
Här beskrivs hur planen omsätts i praktiken genom utbildning och övningar för att stärka samhällets beredskap och motståndskraft.