Bakgrundsmaterialet till detta arbete kommer från en inventering som jag gjorde åt Skogsvårdsstyrelsen våren 2001, Älvsbacka socken i Värmlands län. Inventeringen syftar till att ta reda på hur mycket arbetskraft som skulle åtgå för att säkerställa och synliggöra olika platser i detta område. De specifika platserna kallas för objekt och dessa återfinns i någon av de fyra olika kategorierna; natur-, kulturvård, landskapsbild eller trivselplatser. Dessa kategorier talar om vilket syfte som åtgärden på platsen tjänar.

Genom inventeringen framkom det att Älvsbacka socken hade ett stort åtgärdsbehov. Om man inte skulle ha råd att utföra alla dessa åtgärder utan bara en vissa. Vilka platser skall man då prioritera? I denna studie har jag använt mig av två olika metoder för att få svar på denna fråga. En metod som i denna studie kallas för kvalitetsanalys. Här har jag använt mig av berörda myndigheters inventeringar i området och en uppskattad bedömning av fysiska personers intresse för att objekt skall åtgärdas. Om objektet återfunnits inom ett område som innehar någon typ av skyddsform och om åtgärden för objektet skulle tjäna skyddets syfte så har platsen fått en 1 annars en 0. De fysiska personerna har indelats i tre olika grupper och deras intresse av objektet har uppskattats. Har de varit intresserade har objektet markerats med en 1 och om inte blir markeringen en 0. Summeringen av detta har gett objektet ett kvalitetsindex. Om summan blir hög betyder det att objektet bör ha hög prioritet i ett åtgärdsprogram.

Den andra metoden är en täthetsanalys som har utförts med hjälp av buffertzoner. Här bedöms endast objektets närhet till andra objekt och inget annat. Detta är något som antagits som en fördel både för den som skall utföra arbetet men objektet men också att de olika objekten förstärker varandra och på så sätt ger området ett större besöksvärde. Fyra nivåer togs fram för att man skall ha några alternativ beroende på vilken budget man kommer att ha för åtgärdsprogrammet. Har man en liten budget och endast kan utföra några få åtgärder bör man använda sig av resultatet i kvalitetsanalysen. Har man däremot mer pengar bör man även använda kartorna som kom fram vid täthetsanalysen. Men då bara de två sista kartorna C och D.